EU direktiv om byggnaders energiprestanda

EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD): Konsekvenser för fastighetsägare 

I december 2023 nådde Europaparlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om att revidera direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Syftet med denna revidering är att minska byggnaders energianvändning och klimatpåverkan, med målet att uppnå ett koldioxidfritt byggnadsbestånd senast 2050.

Det reviderade EPBD-direktivet att fastighetsägare behöver vidta proaktiva åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i sina byggnader. Genom att anpassa sig till de nya kraven kan de inte bara bidra till EU:s klimatmål utan också öka värdet och attraktiviteten hos sina fastigheter.
De nya EU-direktiven om byggnaders energiprestanda (EPBD) påverkar privata fastighetsägare i hög grad. Här är fler konkreta exempel på vad direktiven innebär, vilka utmaningar de medför och varför fastighetsägare bör börja planera och agera redan nu.

Konsekvenser för privata fastighetsägare

1. Renoveringskrav för äldre fastigheter:
- Krav: Fastigheter med låg energiprestanda, särskilt äldre bostadshus, måste renoveras för att uppnå högre energiklassificeringar.
- Exempel: En fastighet som klassificeras som energiklass G behöver uppgraderas till minst klass F eller E beroende på tidsplanen i direktivet.
- Konsekvens: Ägare till äldre fastigheter står inför omfattande renoveringsprojekt, såsom installation av modern isolering, energieffektiva fönster och uppdaterade värmesystem.

2. Högre krav på teknisk utrustning:
- Solpaneler, värmepumpar och energieffektiva ventilationssystem måste installeras för att möta nollutsläppskravet från 2030 (2027 för nybyggnation).
- Exempel: En fastighetsägare kan behöva installera solpaneler och byta ut en gammal gaspanna mot en modern värmepump.

3. Minskad hyresattraktivitet för ineffektiva byggnader:
- Fastigheter som inte uppfyller energikraven kan bli mindre attraktiva för hyresgäster och riskerar att förlora marknadsvärde.
- Konsekvens: För hyresvärdar kan detta leda till ökade vakanser eller lägre hyresnivåer.

4. Finansiella påfrestningar:
- Även om stödprogram och bidrag kan hjälpa, kommer många privata fastighetsägare att behöva finansiera en betydande del av renoveringskostnaderna själva.
- Bankerna prioriterar ESG frågorna vilket kan leda till utmaningar att erhålla finansiering.


Utmaningar för privata fastighetsägare

Genom att påbörja en översyn av sitt fastighetsbestånd idag kan fastighetsägare undvika de kostnadsökningar som ofta uppstår när efterfrågan på renoveringstjänster och material ökar. Att börja tidigt ger också den tid som krävs för noggrann planering. Stora renoveringsprojekt är komplexa och kräver förberedelser – att vänta till sista minuten kan leda till stress, brist på resurser och högre kostnader.

Tidig planering öppnar dessutom möjligheter att dra nytta av ekonomiska incitament och stödprogram som blir tillgängliga under de kommande åren. För fastighetsägare som agerar snabbt finns chans att minska de ekonomiska bördorna och samtidigt förbättra sina fastigheters långsiktiga värde. Att vänta kan däremot innebära att fastigheter som inte uppfyller energikraven tappar i värde och blir mindre attraktiva för både hyresgäster och köpare. Genom att agera nu säkerställer fastighetsägare att deras bestånd förblir konkurrenskraftiga på marknaden.

För att komma igång bör fastighetsägare börja med att genomföra en energikartläggning. En grundlig analys av varje fastighets energiprestanda gör det möjligt att identifiera de byggnader som har störst behov av åtgärder och att prioritera dessa i en handlingsplan. Det är också viktigt att fokusera på kostnadseffektiva åtgärder som snabbt kan förbättra energiprestandan, såsom installation av LED-belysning, tätning av fönster och förbättrad isolering.

Att ta hjälp av experter, exempelvis energikonsulter eller fastighetsrådgivare, är en smart strategi för att skapa en tydlig plan och få råd om hur renoveringarna kan finansieras på bästa sätt. Slutligen bör fastighetsägare hålla sig uppdaterade om lokala och nationella stödprogram för energieffektivisering. Genom att utnyttja dessa bidrag och låneprogram kan kostnaderna för renoveringarna minskas avsevärt och övergången till en mer hållbar fastighetsportfölj bli smidigare och mer ekonomiskt hållbar.

Huvudpunkter i det reviderade EPBD:

- Energieffektivisering av byggnader:vMedlemsländerna åtar sig att minska energiförbrukningen i bostadshus med i genomsnitt 16 procent till 2030 och mellan 20 och 22 procent till 2035. För kommersiella fastigheter, såsom kontor och utbildningslokaler, ska 16 procent av de sämst presterande byggnaderna renoveras till 2030 och 26 procent till 2033.

- Nollutsläppsbyggnader: Från och med 2030 ska alla nya byggnader i EU vara nollutsläppsbyggnader, vilket innebär att de inte får producera några koldioxidutsläpp under drift. För offentliga byggnader gäller detta krav redan från 2027.

- Solenergikrav: Nya byggnader ska vara förberedda för installation av solenergianläggningar, och befintliga byggnader ska uppgraderas för att möjliggöra sådan installation.

Vill du veta mer om fastighetsrisker och investeringar?  Gå med vår Mastermind och få personligt mentorskap av någon som har gjort det du vill göra. 

Denna artikel är framtagen av chat-gtp.

Fastigheter är en av de bästa vägarna till ekonomisk frihet, men det kräver rätt kunskap och strategi. Vår Mastermind kurs ger dig verktygen du behöver för att lyckas. Genom att investera i den här utbildningen investerar du inte bara i fastigheter – du investerar i din egen framtid!

Följ Sveriges största fastighetskanal på instagram

Fastighetsgurun

Tryck här & anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att ta del av exklusiva nyheter, tips och erbjudande!